Det blev havet igen, kunde inte låta bli då jag såg blåhimlen ute vid havsbandet. Så kosan drogs till klipporna vid Löran.

Hör du ljudet av juli där utanför?
Sist vi sågs var det vinter och en meter snö
Jag kan höra musiken du gav mig i natt
Så här lät det medan ångesten kom ikapp
Jag vill höra en öde helg explodera utanför ditt fönster
Ibland blir jag så störd av tystnaden här

Kent. Gamla Ullevi.

Det blir mycket Kent nu. Jag vet. Texter som inte alltid så upphöjande, men varför måste det vara det? Kombinationen sommar och sol och lite sentimentalism är klockren.

Written by Anders Bergh

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.