Tio år sedan året i Norge

Det har i augusti gått tio år sedan jag drog kosan mot Nordnorges yttre spets i Atlanten, Lofoten. Ofta längtar jag dit. Idag var jag där på en mental resa med hjälp av GoogleMaps streetview, här är några exempel. Se sådana underbara platser jag hade på min bakgård då 2003-2004. Det är vackert så att det gör ont.
 

 
 
 

 

På tur runt fjorden

I Norge är allt vackert. Runt Trondheim och den stora Trondheimsfjorden är landskapet böljande och bördigt. Överallt åkrar som sluttar ner mot det klarblå vattnet. I Sverige hade man kallat detta kuperat, men i Norge är det nästan flackt. Betänk att bergen här omkring är runt 600-700 meter höga och fjorden hela 600 meter djup på sina stället. Det är djupare än hela Östersjön och bra mycket högre kullar än längst Höga Kusten i Ångermanland. Ändå är det bara den ”plattare” delen av Mittnorge.


Taggar , , , ,

Trondheim

Trondheim, 3:e största stad i Norge, beläget ungefär på Östersunds breddgrad rakt västerut. Den stora Trondheimsfjorden och de skogsbeklädda bergen omger staden som liksom liksom klättrar längst branterna. Grönskan är ovanligt frodig här. Jag antar att det har med Golfströmmen att göra. Ädla lövträd är inte ovanliga i trakten. Staden ståtar med Nidarosdomen, en av Nordens största kyrkor och har en historia som sträcker sig ända in i vikingatiden, den grundades redan 996.

Jag älskar den här staden, näst efter Bergen den finaste staden i Norge. Att gå och strosa längs gatorna i Bakklandet och titta på alla små färgglada trähus eller beskåda den mest pampiga av kyrkor i Norden. Domkyrkan som med sin prakt saknar motstycke någon annanstans i Skandinavien. Mitt i kyrkan ligger Kung Olav I Tryggvarsson begraven, kanske att jämföra med Gustav Vasas grav inne i Uppsala Domkyrka i Sverige.
Trondheims omgivningar är vackra, stora bördiga jordbruksmarker omgivna av höga berg, men inga fjäll. Nästan överallt kan man blicka den mäktiga Trondheimsfjorden. Jag kommer att återvända hit, var så säker.


Taggar , ,

Västerut – mot det förlovade landet

I all sin prakt ligger det där – ”Landet västerut”. Det förlovade landet. Bortom bergskedjan. Bortom raka vägar och stora skogar inklämt mellan Atlandet å ena sidan och Sverige å den andra. Landet Norge alltså. Det förlovade landet. Jag älskar det verkligen. Allt sedan jag gjorde den långa bilresan där vid 20 års ålder har jag blivit frälst. Jag bodde där, ett år. Kärleken återstår. I dagarna gjorde jag åter en tur till Norge.
Håll ut, snart kommer bilderna.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Norska naturfotografer del 1


Pål Hermansen är en av Norges mest kända naturfotografer. Jag lärde känna hans namn när jag studerade naturfoto vid Lofotens Folkehøyskole i Norge. Han var där och höll föredrag. Inte långt efteråt beställde jag hans bok Panorama Norge. Boken är som att kliva rätt in i en storslagen norsk fjällnatur. Det till och med doftar Norge, bokstavligen talat. I pappret i bokens omslag ligger det rester av växter från skogen som ger i från sig en underbar doft av det verkliga Norge samtidigt som man bläddrar förbi naturscenario efter naturscenario. Boken är en upplevelse i sig. Ett mästerverk , ett frosseri i näst intill overkligt vackra vyer. Ty Norge är ett overkligt land. Bokens titel vittnar om dess innehåll, alla fotografier är nämligen i panorama och täcker ofta hela uppslag. Gillar du Norge köp boken nu :)

Läs gärna reportaget på foto.no

I mitt nästa inlägg kommer jag att skriva om nordnorske fotografen Trym Ivar Bergsmo.

På späckhuggarsafari

På vintrarna simmar späckhuggarna som annars håller till ute i Atlanten in i Vestfjorden mellan Lofoten och fastlandet för att äta sill. Jag var på späckhuggarsafari utanför Lofoten. Efter en veckas guppande på det oroliga vattnet i fjorden och en tur till Tysfjorden där de brukar hålla till fann vi dem tillslut. De var på lekhumör och hoppade framför oss.

Bergen reser sig majestästiskt bakom fyren.
Jag sitter i en jolle och plåtar när djuren kommer i rasande fart mot oss.
Bara kanske en meter från vår gummijolle kommer hela familjen späckhuggare och visar upp sig. De tittar åt oss nyfiket och frustar. Det här är något av det största jag varit med om.
Mer om späckhuggare: