Så var den här igen. September månad. Jag inser mer och mer att detta är min favoritmånad. Är det den klara luften? Känslan av att sommaren fortfarande är kvar men att en ny årstid är i antågande. Konfliken mellan de varma dagarna och kalla nätterna. Shorts eller långbyxor? Långärmat eller t-shirt? Igår kände jag det typiska med månaden. Jag vandrade genom en typisk medelpadsk gran/tall/björkskog och slogs av den friska luften, lukten och det lite småkyliga. Genom skogen vandrade jag ner mot byn, ner mot ängarna och sjön. Kände hur luften blev varmare, gräset torrare och solen starkare. Här var det fortfarande sommar, däruppe i skogen höst. Detta måste vara typiskt september. I de djupa skogarna i inlandet frostas det om nätterna vid kusten känns frodigheten fortfarande tydlig.

Jag gjorde två resor i helgen. Den ena förde mig in i landet, upp i högre terräng, in i hösten. Den andra mot den frodiga gröna ön Klampenborg ute vid kusten. Skillnaden var påtaglig. Jag färdades mellan två årstider.

Vet inte om jag ska kalla detta för sensommar eller förhöst, något därimellan antagligen.

Detta är vad jag såg:

Marmen 6 september

Tuna kyrka, 6 september

 

Klampenborgs ängar, 7 september

Bänken under kastanjeträdet i Ädellövskogen på Klampenborg, 7 september

 Den karaktäristiska Nolbykullen i bakgrunden

Written by Anders Bergh

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.