Det sägs att sommarens finväder som varade i flera veckor plötsligt byttes mot ostadigt och regn. Men det är ju rätt överdrivet. Häromkring skiner solen om vartannat. I dagarna har havet låtit mer än vanligt. Det är formligen brakat bakom trädtopparna och när man väl möts av Bottenhavet är det stora vågor som slår mot stranden. Inte så vanligt då havet ofta är stilla. Knappt någon vind i träden alls men vågor var det. Finns det något finare att titta på än vågor som slår mot stenar. Finns det något häftigare än när man ser den sjunde vågen där långt ute. Hur den när den närmare sig land bara växer sig större och större för att slutligen braka hejdlöst mot land.
Vad härligt det ser ut, man riktigt hör hur vattnet brusar och slår mot stenarna.
Havet är så mäktigt och vackert! Älskar vatten över lag, men det är verkligen något speciellt med havet. 🙂
Vädret har verkligen svängt nu, men jag gillar det, det kan ju bli lite långtråkigt med sol och värme jämt, fast det är skönt. Varierande väder tycker jag motiverar mer till att fota. Fin bild du har tagit 🙂
Svar: Jo, det kan väl hända att jag gillar skärgården ganska mycket 😉