Montenegro – En fjord i Dinariska alperna

Read More
Budva

Det har gått mer än ett år sedan nu. I september 2014 var vi i Montenegro, litteputtlandet i det forna Jugoslavien. Det var vår sista utlandssemester innan vår dotter kom i år.

Kotorbukten

Insprängt i de Dinariska Alperna löper Kotorbukten, även kallad fjord. Som ett norskt landskap fast på sydligare breddgrader.  Vi var här i september 2014.

Gospa od Škrpjela, Our Lady of the Rocks.
Gospa od Škrpjela, Our Lady of the Rocks.

Budva
Dåvarande fästmö, nuvarande fru. Budva, Montenegro.

Kotor, Montenegro
Katter i rustika medeltida Kotor.

Kotor som ligger allra längst in i den djupa viken är en av de bäst bevarade medeltidsstäderna vid Adriatiska havet. Den finns med på Unescos världsarvslista.

Montenegro

Fler bilder från vår semester i Montenegro finner du här >

Petersvik och synen på kulturarvet

Read More
Petersvik, Sundsvall

Petersvik i Sundsvall och striden om kulturarvet

Petersvik är en av få bevarade kustnära 1800-tals idyller efter Sundsvallsfjärdens industritäta stränder. Här lät topparna inom Sundsvalls dåvarande näringsliv uppföra sina sommarvillor i trä och snickarglädje. I dag över ett sekel senare hotas hela området om utplåning. Kommunen vill i samarbete med SCA anlägga en kombiterminal där de gamla villorna i dag står. Den behövs för regionens utveckling sägs det. Och för att kunna överföra mycket av transporterna i regionen till järnväg istället för på landsväg med långtradare som i dag.

Bilden ovan: Vy över Petersvik i min gamla hemstad Sundsvall en kylig vinterdag.

Varför då ett sådant motstånd mot denna långsiktigt miljövänliga lösning för Sundsvallsregionen? I ett fungerande samhälle behöver ibland enskild egendom offras för att ge plats åt ”samhällsnyttig” infrastruktur. Men gränsdragningen är svår.

Måste Petersvik verkligen bevaras?

Frågan är komplex. För mig handlar Petersvik inte så mycket om områdets värde i sig, jag har för lite kunskap om det, utan om synen på kulturarvet i Sverige i stort, i nu- och dåtid. Finns det något annat europeiskt land där rivningar av gamla kulturmiljöer varit så vanliga som i Sverige? Bortsett Sovjetunionen, nej, jag tror inte det.

Rivningshysterin tog fart under efterkrigstiden. Andan i Sverige på 1940-70-talen bars upp av en framstegsoptimism utan tidigare skådat slag. Sverige var på språng mot framtiden. Vi hade klarat oss undan kriget och stod rustade på ett helt annat sätt än våra krigshärjade grannländer i Europa. Den ekonomiska tillväxten och inflyttningen till städerna var enorm. Bostadsbristen var ett faktum. Men någonstans på vägen mot framtidens Sverige gjordes en tankevurpa. Istället för att komplettera redan befintlig bebyggelse, rev man.

Continue reading ”Petersvik och synen på kulturarvet”

Nyproducerade hallandslängor

Read More
Grimsholmen

Allra närmast kusten i Halland är hallandslängorna rätt vanliga. De låga långsmala husen med halmtak är rätt lika skånelängorna i proportionerna. Det produceras också nya hallandslängor. På Ringsegård och Grimsholmen utanför Falkenberg finns ett område med flera riktigt smakfulla nyproducerade hus, byggda av familjeföretaget Skrea Hus.

Hallandslänga, Grimsholmen Grimsholmen

En bit söderut, i Steninge kyrkby närmare bestämt, har nya Jordhus byggts. Du läste rätt, hus byggda av jord med vitkalkade fasader. Otroligt vackra.

Morups Tånge på hallandskusten

Read More

Morups Tånge är heden där det plana odlingslandskapet norr om Falkenberg möter havet. Genom att vandra här kan man föreställa sig hur Halland såg ut förr i tiden. Innan de enorma sandhedar som fanns efter kusten planterades med tallskog. Man gjorde det för att förhindra sandflykten som var ett stort problem för bönderna.

Är man fågelintresserad finns också många fåglar att utforska här under vår och höst. Vi var här, jag fru och dotter, en solig julidag. Det är en favorit i Falkenbergstrakten.

Morups tånge
Här sitter vi och njuter av havet, jag, Karin och Iris.

Morups tånge
Heden betas av hästar.

Morups tånge
En typisk hallandslänga. Släktskapet med skånegården är slående även om byggmaterialet i Halland främst är i trä.

Gotland Nordic Noir?

Read More

Gotland som jag lärt känna ön i Håkan Nessers Van Veeteren. Hans deckare utspelas i den fiktiva staden Maardam i ett obestämt Nordeuropeiskt land. Mina tankar förs till ett kargt landskap på Gotland, det är nämligen här som filmatiseringarna (med Sven Wolter i huvudrollen) spelats in. Håkan Nesser bor på Furillen, en liten ö på nordöstra Gotland.

Bilderna nedan är från norra Gotland, platser som andas Nordic Noir.

IMG_5201
Strand vid Ar på norra Gotland.

IMG_5321
Kalkstensklint vid Stenkusten, Bläse.

IMG_5326
Stenkusten vid Bläse.

Vitkalkade gotländska hus

Read More
Fleringe

På Gotland är det vitkalkade hus som gäller. Helt logiskt med tanke på kalkstensberggrunden som Gotland vilar på. Så här skrev Carl von Linné i dagboken 29 juni 1741 under sin gotlandsresa:

”Stenhusen äro av kalksten byggda, nu med kalkbruk murade, nu med bleke, ler och sand, fast bleket ej häftar så fast som kalkbruket. Utanpå äro dessa husen med kalk helt vitmenade och med tegeltak försedda, vilket giver landet ingen ringa prydnad; man kan se att detta stenhusbyggande på Fårön är ej gammalt.”

IMG_5206
Vitkalkat hus i Ar på norra Gotland.

IMG_5220
Typisk Gotlandsgård i Fleringe.

IMG_5216
Fleringe kyrka i bakgrunden.

Skånska slott – Svaneholm

Read More
Svaneholm slott

I Skåne finns slott i var och varannan bygd. Många byggdes av dansk adel under tiden som Skåne var danskt. Idag ägs fortfarande många av dem av adliga familjer. Ofta omges slotten av vackra lövskogar och välskötta odlingslandskap och rätt ofta belägna vid sjöar.

Svaneholm slott uppfördes omkring 1530 och ligger vackert beläget vid Svaneholmsjön utanför Skurup.

Svaneholm slott
Svaneholm inbäddat i vacker grönska vid Svaneholmsjön.

Ek Svaneholm
Uråldrig ek vid landsvägen.

Häckebergasjön

Inte särskilt långt i från Svaneholm ligger Häckeberga slott i anslutning till sjön med samma namn. Där kan man slå sig ner i skogen intill sjön och njuta av lugnet.

Skånsk dialekt och var börjar kontinenten?

Read More

Det svenska inte alls typiskt för Skåne

”Det typiska för det som är Sverige, de röda stugorna med vita knutar, skogar av granar och tallar är inte alls typiskt för Skåne. Gränsen mellan Sverige och kontinenten går inte mellan Sverige och Danmark, den går i norra Skåne. I Malmö kan man slå sig ner på ”Lilla torg”, som i danskans ”De lille torv”. Husen, liksom landskapet skiljer sig från övriga Sverige. Ofta har man mer gemensamt med Danmark och norra Tyskland än man har med Sverige. Ja Skåne är så nära man kan komma kontinenten i vårt eget land.”

Så låter det i Fredrik Lindströms tv-serie ”Svenska Dialektmysterier” där han letar var i Sydsverige som gränsen mellan Sverige och kontinenten egentligen går.

Skåne blir svenskt och en brutal försvenskning sker

Här berättas också historien om hur Skåne tillslut (under 1600-talet) blir svenskt och om svenskarnas brutala tillväga gångsätt för att ”försvenska” östdanskarna/skåningarna. Karl XI, Sveriges kung från 1660, befaller att alla skåningar ska deporteras till Baltikum och ersättas med ”riktiga svenskar” men den hotade etniska rensningen lyckas avstyras i sista stund. Vid freden i Brömsebro 1645 får Danmark behålla Skåne men förlorar Halland. Och vid freden i Roskilde 1658 tvingas Danmark avstå Skåne till den svenske kungen och Sverige blir därmed vad det är i dag.

Skånska och östdanska

Lindström beger sig till Bornholm för att höra hur skånskan lät när Skåne fortfarande var danskt. På Bornholm talas fortfarande östdanska och dess likheter med skånskan kan höras än i dag.

Ystad

Två bilder, två länder. Kan du säga i vilket land respektive bild är tagen? En skånsk och en dansk ort.

Rønne

Skånska flaggan
Den skånska och danska flaggan jämte varandra.

Skånska korsvirkeshus

Read More
Korsvirkeshus i Viken

Korsvirkestraditionen är utbredd i Skåne. Traditionen kommer från tiden fram till 1658 då Skåne, Halland och Blekinge var danskt. I Danmark var korsvirkesmetoden ett mycket vanligt sätt att bygga på. Liksom i grannlandet Tyskland, delar av Polen, Belgien, Frankrike och Storbritannien. Bilden överst är på ett hus i Viken, Höganäs.

Gård vid Arild med vy över Skälderviken
Gård vid Arild på Kullahalvön med vy över Skälderviken.

Korsvirkeshus i Skåne och Halland

Korsvirkeshus kan man hitta i hela Skåne och delar av Halland, alltså det forna östra Danmark. Men denna byggnadsstil är allra vanligast sydväst om den så kallade ”skånska diagonalen” som sträcker sig från Bjärehalvön i nordväst till norra Österlen i sydost. Det är också i detta område det utpräglade skånska åker- och slättlandskapet breder ut sig.

Korsvirkeshus i Arild

Hallands nordligaste korsvirkeshus

I området norr om diagonalen, som är mer skogigt, är timrade hus vanligare. Innan den stora rivningsvågen på 1960-70-talen stod faktiskt Halmstad i Halland, näst Ystad, för den högsta andelen korsvirkeshus i tätort i Sverige. Men 60-70 procent av dessa revs tyvärr. (Källa: Hallandsposten) Hallands nordligaste hus av denna typ ska tydligen ligga i Varberg. (Källa: Hallandsnyheter) Enstaka upplagor finns ännu längre norr- och österut i Sverige, på Gotland till exempel (som också tillhört Danmark).

Korsvirkeshus Korsvirkeshus
Korsvirkeshus i Falsterbo.

Continue reading ”Skånska korsvirkeshus”

Tjolöholm – filming location of Melancholia

Read More
Melancholia

Detta skulle kunna vara skådeplats för ett brittiskt kostymdrama, men nej det är Tjolöholms slott i Halland.

Skådeplats för von Triers Melancholia

På sätt och vis skulle man kunna säga att slottet i engelskinspirerad tudorstil är just en skådeplats för något som skulle kunna utspela sig i England, eller kanske på amerikanska östkusten. För det var på Tjolöholm som Lars von Triers dramatiska undergångsdrama Melancholia spelades in. I huvudrollerna syns bland andra Kirsten Dunst, Charlotte Gainsbourg, Kiefer SutherlandStellan Skarsgård och Alexander Skarsgård. Melancholia är i mitt tycke en mycket bra film.

Melancholia
Melancholia

Continue reading ”Tjolöholm – filming location of Melancholia”