Bilden av Skåne är lummiga boklundar omgärdade av vajande fält, men hur sann är den? I realiteten är det faktiskt granen som dominerar här. Bilden ovan är från Söderåsen, Nordeuropas största skyddade ädellövskogsområde. Så här skulle skogen i hela Sydsverige naturligt ha sett ut.
En gammal bok i Helsingborgstrakten som fått växa sig stor.
Monokultur av gran i hela Sydsverige
Granen har under hela 1900-talet favoriserats framför lövträden. Hela södra Götaland ligger inom det europeiska lövskogsbältet och här skulle de ädla lövträden varit skogsbildande om naturen fått bestämma. Men skogsbruket har dramatiskt förändrat förutsättningarna och en monokultur av gran har under lång tid urholkat den biologiska mångfalden. Men genom bokskogslagen/ädellövskogslagen 1974 förhindras skogsägare att ersätta sin befintliga ädellövskog med barrträd. Vid avverkning är skogsägaren skyldig att återplantera ädellövträd. Och eftersom det är dyrare att plantera ädellövträd utgår bidrag från staten till skogsägaren.
Granar i långa rader. Lövträd på vänster sida, gran till höger.
Hög andel bok i Skåne
70 procent av Sveriges bokskogsareal finns i Skåne och det finns fortfarande stora sammanhängande områden av bok här. Men av Skånes totala skogsareal utgörs 49 procent av granplanteringar, 25 procent av tall och resten av lövträd och ädla lövträd. 15 procent av dessa är björk, 13 procent bok och 5 procent ek. Liknande siffror hittar man andra jämförbara europeiska länder som också ligger inom lövskogsområdet. Se nedan.
Lövskogens andelar ökar
Glädjande är dock att andelen lövskog i Skåne för första gången på över 200 år ökar enligt en rapport från Länsstyrelsen Skåne. I skyddade naturområden, så som naturreservat och nationalparker, pågår arbete med att fasa ut granen. Stormen Gudrun har fällt granar på många håll och här och var ersätts nu dessa med löv. På Söderåsen i nordvästra Skåne pågår ett arbete som börjar ge resultat. Se artikel i Sydsvenska Dagbladet > I Skrylleskogen utanför Lund likaså, se tidigare inlägg om detta >
Källa: Skogsstyrelsen
En karta över ädellövträdens utbredning i de sydsvenska skogarna. Det mörkgröna är ädellövskog, de ljusgröna övrig skog och de vita fälten öppna marker. I Skåne och Blekinge finns förhållandevis ett stort inslag av ädellöv kvar, i Halland är det värre.
Privata skogsägare i Skåne
En fjärdedel av Skånes mark är privatägd, varav hälften är adliga (källa). Ett flertal av godsen har ambitioner att öka andelen ädellövskog på sina marker. På Linderödsåsen i sydöstra Skåne fasar stora skogsägare ut granen. Vi kan ta Jacob Palmstierna, som verkar på godset Maltesholm, som exempel. Han berättar i en artikel i Skogssällskapets tidning att det på 60 procent av deras skogsareal i dag växer rödgran och att andelen ska minskas till endast några ringa procent. Eftersom granen ursprungligen inte hör hemma i Skåne och inte trivs särskilt bra har den en kort livslängd. Den rötskadas och faller offer för höststormarna. I dag avverkar Maltesholm alla bestånd av gran som är 45 år och äldre. Källa >
Skånes största markägare Högestad och Cristinehof, i Ystadstrakten, skriver på sin hemsida om ”en målsättning att minska andelen barrskog och öka andelen lövskog – vilket tar ungefär en generation att uppnå. Stora granbestånd har tagits ner de senaste åren, dels på grund av skadedjur och stormskador men också som ett led i arbetet att växla över till löv.”
Läs också en intressant artikel på Länsstyrelsen i Skånes hemsida om Pål Börjesson, skogsägare utanför Hässleholm, som prioriterar naturvård och av delvis estetiska skäl byter ut sin granskog mot ek.
Det finns alltså hopp om att framtida generationer i Sydsverige ska få uppleva de ståtliga, välmående och frodiga ädellövskogar som sedan urminnes tider fanns här men skövlades under modern tid.
Ädellövskogarna utarmade även i Europa
Danmark: Lövträd 46 procent, barrträd 50 procent (Källa >)
Tyskland: Lövträd 44 procent (16 procent bok), barrträd 56 procent (26 procent gran) (Källa >)
Storbritannien: Lövträd 29 procent (England: 55 löv), barrträd 71 procent (England: 45 barr) (Källa >)
Lövskogar där ljuset kan sila ned mellan trädkronorna och vegetationen inte kvävs av barrskogens sura mark, är att föredra. Att gå här, är att vara en del av naturen, inte kvävd av naturen.
Ja det är skillnad på löv och barr. Riktigt gamla orörda granskogar där granarna fått växa sig stora är dock trevliga att vara i.