Från sommar till sommar i Särdal – utan vinter, del 3

Read More

Så kommer våren krypande så där som den brukar i dessa trakter någon gång i andra halvan av februari. Den pågår sedan i flera månader till maj brukar börja bjuda på sommar. Men det var, som hela Sverige fick erfara och även Halland, en ovanligt kall vår. Bokskogen på Skipås slog ut i början av maj. Vitsipporna började ploppa upp i början av april och rapsen första veckan i maj.

IMG_9380
Tidig april på Enet i Steninge.

IMG_9503

IMG_9525
Bokskog på Skipåsen tidigt i maj.

IMG_9557
Rapsfält i Särdal, tidig maj..

IMG_9551 IMG_9546

IMG_9627
Rapsfält i Stensjöstrand, sen maj.

Från sommar till sommar i Särdal – utan vinter, del 2

Read More

Vinter i Särdal innebar detta år snö i högst tre hela dagar och frost i ytterligare några dagar. Annars var det milt och mer av en ihållande höstkänsla som sakta övergick i vår. Så är det här efter hallandskusten. Bilder från Särdal i Halland, november och december 2016. Ovan julaftonsbadare på Haverdalsstranden.

IMG_9012 IMG_9021 IMG_9052 IMG_9068

Särdal
Bengtsgård i Särdal en av de sista dagarna i december.

På höjden ovan havet

Read More

Inte långt i från oss, alldeles innanför Steninges kust ligger Skipåsberget, en långsmal höjd som löper efter kusten. Kullens inre sluttningar (mot inlandet) utgörs av ståtlig gammal bokskog. På höjden på mot kusten tar krattekskogen över. Alldeles nedanför berget där havet tar vid ligger Glassvik. Som synes väldigt vackra omgivningar. Och tack och lov är dessa naturområden skyddade i form av naturreservat och naturvårdsavtal.

bokskog
Bokskog på bergets insida.

ekskog
Ekskog på bergets topp.

IMG_8927
Glassvik nedanför Skipåsberget.

Oroligt i Särdal

Read More
Särdal

Nu är vi inne i augusti. De senaste dagarnas väder har mer liknat höst än sommar. Hård vind, ihärdigt regnande och temperaturer ner mot 11 grader. Men det bättrar på sig. I går började det klarna. Vi vill ju ha minst en sommarmånad till innan hösten känns redo.

Ungefär 700 meter från vårt hus i Särdal ligger havet och det är den här stranden man når när man tar den närmsta vägen ner. Jag älskar verkligen den här platsen. Det är stenigt och det är stora strandängar. Kossor betar gräset. Båtar och små fiskestugor. Och alla stenmurar.

Särdal

Särdal

Ven – paradisön

Read More
skånegård

När vi kom ut till Ven igen, sa vi som alltid – finns det något fel med denna ö? Inget som är fult. Pittoreska hus, lummiga lundar, vajande sädesfält, vy över blått hav. Min familj och våra vänner i Landskrona, från tiden i Skåne, har gjort det till en tradition att åka till Ven varje sommar.

Våra döttrar är nästan jämngamla. De växer så det knakar och har nu blivit över året. Deras tjej går, vår står upp och vågar ta sig några steg.

Ven Ven skånegård
Ven Ven

Halländska mellanbygdens skogar

Read More
Bokskog

Efter lite mer än ett halvår i Halland börjar jag så sakta att lära känna landskapet, naturen och förutsättningarna som finns här.

Tvååkersgränsen

Halland kan i syd-nordlig riktning delas in i två delar. Mellan Falkenberg och Varberg går den fortfarande rätt tydliga Tvååkersgränsen. Det är en gräns mellan sydsvenska jordbruks- och byggnadstraditioner i söder och de västsvenska i nord. I södra delen finns kringbyggda gårdar, ibland i korsvirke som vi känner dem i Skåne. Halmstad är faktiskt den nordligaste staden i Europa med konsekvent genomförd korsvirkesarkitektur. Söder om gränsen talas dialekter som mer liknar de skånska än västsvenska, även om den sydhalländska dialekten har sin egna prägel.

Enet

Kustbygden som den ser ut på många håll i Halland. Detta är Enet, ett stenkast i från där vi bor.

Kust-, slätt-, mellan- och skogsbygd

Detta är kulturella skillnader men Halland uppvisar också stora skillnader i natur, främst i väst-östlig riktning. Vi bor i kustbygden. Här är havets inverkan på naturen tydlig. Alla träd växer snett, de kämpar mot vindarna från havet. Här är det omväxlande lövskogsdungar och öppna vindpinade strandängar. Och långa stränder med sanddyner så klart. Alldeles innanför kustlandet vidtar slättbygden. En bygd av vidsträckta bördiga fält med 8 månaders lång vegetationsperiod. Längre in i landet övergår slättbygden i en mellanbygd. Här är det ett omväxlande landskap av åkrar, ängar och skogar. Skogarna i mellanbygden är en extra känslig naturtyp. Den är nämligen en del av den nästan helt utraderade skogstypen i det europeiska lövskogsbältet – den nemorala vegetationszonen. Naturtypen som finns i Hallands mellanbygd är en av de mest hotade i världen. Skogarna utgörs främst av bokar, ekar och andra ädla lövträd och vanliga lövträd, så klart med inslag gran och tall. Granen har ju sedan 1800-talets mitt, med människans hand, nästan tagit över helt. Men det unika med mellanbygden är att det faktiskt finns kvar bestånd av sammanhängande lövskogar.

Biskopstorp naturreservat – en rest i Europa

Biskopstorp naturreservat är ett tydligt exempel på mellanbygdens skogstyp. På ett 900 hektar stort område vid kanten av Kvibille innanför slättbygden finns ett skyddat reservat. Skogen utgörs av gamla bokar och ekar i kuperad terräng.

Bokskog
Gammal hålväg. I reservatet finns många av dessa slag. Det är uråldriga vägar som användes av människor och djur.

Bokskog

Continue reading ”Halländska mellanbygdens skogar”