November



Jag har precis uppdaterat designen på bloggen vilket innebär bredare bilder.
Därför kan det se lite konstigt ut med de tidigare inläggen som har smalare bilder.

Mot kväll

Dagarna är korta i slutet av november. Klockan 14.30 börjar solen ge ifrån sig en färg på himlen som är något av det vackraste jag sett på mycket länge. Titta på färgerna och formationerna.
Några av bilderna ligger på Deviantart, klicka för att se.


De varma färgerna på himlen som reflekterar sig mot isen på kärret,
gården som omges av ett frostbitet landskap. Kan det bli vackrare?

Vilka formationer på himlen.

Den lilla gården högst uppe på kullen.


Vägen mot byn.

Ett frostbitet landskap

Ibland är bara allt för perfekt. Som idag. En fuktig dag följt av en klar och kall natt. Jag vaknar upp på lördagsmorgon och allt är frostbitet. Det är inte snö men världen är ändå vit av den intensiva rimfrosten. Solen tittar fram mellan molnen och himlen blir alldeles röd. Jag far ner till Allsta, bara någon mil söder om Sundsvall. Sjön, böljande ängarna, stora gårdar och bergen runtomkring gör detta till en väldigt vacker plats. Här skulle jag faktiskt kunna tänka mig att bo. Platsen talar till mig.




Klicka på bilden för att se positionen






Landet i fjärran



Genom rosengården med de silverpopplar
går jag med min fader, håller hårt hans hand
och från det högsta trädet
hör jag en ensam fågel sjunga om det grymma, landet utanför
och mitt hjärta darrar när min faders röst jag hör
Mio, min Mio

Sagor är bra.
De inspirerar människor. Vare sig det är för att fly vardagen en stund eller för att skriva ännu bättre sagor.
I sagor är det omöjliga möjligt. Hur gör man verkligheten sagolik? Behöver man det?
Det finns många platser som är sagolika. Mio min Mio till exempel spelades in i Skottland.
Där är det sagolikt. Sagan om ringen-filmerna på Nya Zealand. Bröderna Lejonhjärta på Island.

Här är bilder från sagolika platser jag varit på. 1. Vik slott, Uppland. 2. Indal, Medelpad. 3. Eggum, Lofoten






Med tåg genom Europa

I somras gjorde jag en snabb tågluff från Wien i Österrike till Kristiandstad i Skåne.
Det här var min väg:
Wien-Prag-Berlin-Hamburg-Puttgarden-Rødby-Köpenhamn-Malmö-Kristianstad.




Visa Semesterplan juli 2009 på en större karta

WIEN:
Hit flög jag först och var här några dagar. Fantastisk stad. Fantastiskt väder.


Operan i Wien. Vinodlingar utanför Wien



Österrikisk slätt passerar tågfönstret. Nu är vi inne i nytt land, Tjeckien.

1. Natur i Tjeckien - Väldigt norrlänskt enligt min mening :) 2. Nu har vi kommit in i Tyskland, det syns på byggnaderna.

BERLIN
:
Efter ungefär 9 timmars tågresa genom Österrike, Tjeckien och halva det forna Östtyskland var jag framme i Berlin.
Underbar stad. För mig som historieintresserad är Berlin perfekt. Det som för 20 år sedan var öst och väst gör sig väldigt påtagligt här. Likaså framtid och dåtid. Byggnaderna är både moderna och gamla, fräscha och slitna, fula och snygga. Det är verkligen en kontrasternas stad. Hit vill jag återvända igen.


1. Berlins centralstation, den största i Europa. 2. En gullig trabant.


1. Den här delen av Berlinmuren föll aldrig. Där står den 20 år senare och
påminner om DDR, järnridån, Kalla Kriget och förtryck. 2. Karl-Marx-Alle, paradgatan i dåvarande kommunistiska Östberlin.


1. Kino International i Östberlin. 2. Brandenburger Tor. Ja jag behöver inte säga så mycket mer.
En av de mest kända platserna i Berlin.


1. Sitter framför Tysklands riksdagsbyggnad. 2. Tyska snabbtåget ICE, mitt tåg mot Hamburg.
Som gosse var det en dröm att få åka med ett sånt här tåg :)


1. Hamburg passerar. 2. Hamburgs centralstation.

KÖPENHAMN:
Efter flera timmar till med tåg, byte i Hamburg och färja mellan Tyskland och
Danmark var jag framme i Köpenhamn. Det är ändå trots allt min favoritstad.
Se bilder från Christiania


1. En stor bok i en park. 2. Huvudstråk i stadsdelen Nørrebro.

Borta bra men hemma bäst



Ibland har jag försökt intala mig att det är "Hemma bra men borta bäst" som gäller för att jag på resande fot ofta känner mig hemma i rotlösheten. Men när det kommer till kritan så är det ändå "hemma" som jag längtar till. Vad är då hemma?
Jag funderar och funderar...
Det finns egentligen bara en plats som är hemma för mig och det är skogen. Det spelar ingen roll om det är en skog här eller någon annanstans. Det är som att träden talar till mig och jag till dom. Det är inte en specifik skog. Det är en viss typ av skog. Jag tror bestämt att det är granarna. Dessa på nått sätt dystra, men genom alla årstider, gröna träd. En mörk rand av granar i fjärran mot en mulen himmel. Det är inte bedårande vackert, en bokskog med vitsippor om våren, är det däremot. Men när något är för vackert blir det också overkligt och svårt att ta till sig. Det går inte att greppa.
En granskog, med sin dunkla ensamhet och enkelhet däremot, öppnar alltid sina armar.

Eftermiddag i sena november

November innan snön har kommit är lite speciellt.
Det är ett speciellt ljus, som om det vore kväll hela dagen.
Den här dagen var det varma vindar. På natten hade det varit upp mot 10 grader varmt.


Höbalar vid Merlo.

Västerå, Medelpad.
Dimman lägger sig över ängarna sent på eftermiddagen vid Åvikebruk, Medelpad.
En liten ensam stuga längst ut vid havet. Se position – Klicka på bilden.
Dammen vid Åvikebruk. Solen har gått ner och himlen färgas i fina färger.
Halvmåne över Västermalm i Sundsvall.
Norrporten arena, Södra berget och Sundsvalls stenstad by night!

Jag är en världshjälte

Tacka mig för det!


Och ja, jag betalar min licens.

En norrländsk ekbacke

Det är så varmt och skönt och sol. Idag var det sol igen. Ungefär två veckor sedan sist. Den står lågt nu. Så lågt att stora delar av landskapet står i ständig skugga. Så blir det i ett kuperat landskap som Medelpad.
Jag var så klart tvungen att bege mig ut på tur idag. Har längtat efter frisk luft och sol i två veckor nu. Först begav jag mig till en ekbacke. Ja det finns ekar i Norrland. Omgivna av gröna ängar och ett slott ståtar de mot den klarblå himlen.





Irland? Nej!


Irish pub i Sundsvall. Man kan alltid drömma om att det är den lilla kvarterspuben i den blåsiga och regniga irländska västkuststaden dit folk går för att värma sig, ta sig en öl och bara allmänt socialisera. Nu är det inte på Irland utan mitt i Sundsvall, huset är likaväl fint (ett av de finaste i stan) och man kan ju alltid drömma...

Drömmen om en röd stuga

För att illustrera hur jag kan tänka mig att bo när mitt liv är mer fulländat än nu har jag lagt upp några bilder jag plåtat på vackra, fina och mysiga hus som jag har funnit när jag varit ute på fotosafari.
En kombination av dessa hade varit perfekt. Läget huset vid älven har är oslagbart. Det estetiskt tilltalande timmerhuset är såklart fulländat rent arkitektoriskt och det lilla torpet har en mysfaktor som saknar motstycke.
Det alla dessa hus har gemensamt är att de är övergivna. De ligger för fäfot. De som har bott där i kanske hundratals år har gett upp. Kanske flyttat till stan eller byggt något modernare i bygden. Men nu är det andra tider. Folk börjar uppskatta det gamla och genuina igen. Så förhoppningsvis kanske några eldsjälar tar sig ann dem.
Husen förtjänar inte förfallet. Jag lider med dem när de står där i vätan, i kylan eller i blåsten alldeles ensamma.
De drar sig till minnes om den goda tiden förr då de var älskade och behöva.
När jag går och lägger mig ikväll ska jag tänka på er när ni står där i det dunkla vintermörkret.
Jag älskar er!!

En ordinär dag i Härnevi...

...ser det ut så här.
Nästan så att man blir lite avundsjuk. Tänk att bara få ligga en hel dag på latsidan och sträcka ut armarna. Bli kliad på magen ibland. Kolla in fåglarna i eken utanför eller skälla på någon som cyklar förbi på landsvägen.
Få mat serverad runt 17-tiden. Lägga sig i sin stora varma korg. Jaja, men nu är jag inte Bella eller Bill :)

Takida och Handlake village

Det finns en liten by på gränsen mellan Medelpad och Jämtland som heter Handsjöbyn. Eller Handlake Village om man översätter det direkt till engelska. Faktum är att Takidas låt med samma namn är en hyllning till den lilla byn. Jag såg Takidas turnépremiärspelning i Sundsvall i fredags och på de stora skärmarna på scenen visades bilder från just Handsjöbyn. Både i text och bild har Takida lyckats fånga själen i den norrländska glesbygden. Timmerbilar, stora skogar, fiske, ungdomar som hänger, ensamma kåkar, flanellskjortor och nedlagda butiker.

It's been a long, long time for that I owe you now, I miss your heart I miss your lonely eyes.
I want to come back for more, I want to take care of my memories, welcome me, welcome me tonight.
There's been tragedies and hard times, There's been luck and real good times, the magic spellbind.
The store is not open, Trees have fallen but you, You're still giving light.
The pride is not broken, It still lingers on, the fight The fight's already won, you'll see.


Artikel i Dagbladet >> Artikel från Länstidningen >>

Favoritresemål - Köpenhamn

Nyhavn.

 

Det är något speciellt med vår danska grannhuvudstad Köpenhamn.

Ett annat klimat, en annan acceptans. Det danska gemytet som man brukar säga.

Det låter kanske klyschigt, men något finns där som saknas i Sverige och främst i Stockholm.

Det är inte för inte som konstnärer, bohemer och grönavågare söker sig till Köpenhamn.

Atmosfären, lunken, det avslappnade. Inte så präktigt. Det får vara som det är.

Det är inte slätstruket som i Sverige. Modernitet blandas med gammalt. Fult med vackert. Litet med stort.

Geografiskt nära Sverige, kulturellt en bit ifrån. Därför vill jag alltid återvända dit.

 

 

 

 

 

 

Jag avnjuter en öl.


Lars Winnerbäcks Köpenhamn

Köpenhamn och överallt:

 

i Köpenhamn

vandrar jag lättare och lugn

sågar av grenen som jag fastnat på

röker upp tystnaden

och blåser ut Sverige

 

i Köpenhamn

det finns ställen där jag aldrig har varit

som sprider sin utsikt i mitt huvud

jag fattar om det verkar lite märkligt

 

överallt, av och till

hör jag klanger från dig

och hösten

 

det du gjorde med mig

det var stort

det du gav mig

jag önskar att du kunde se mig nu

men tack

ta hand om dig

 

i Köpenhamn

om nån vill gå en gata med mig

utanför fönstren till dom vi inte känner

höra hjärtan som önskar

bedra och bedragas

 

en sak vet jag

jag vaknade imorse av ett dån

Köpenhamn stod och bankade på dörren

och vilsenheten skrämmer inte längre

 

överallt, av och till

den höga farten som rann

mellan husen

 

det du gjorde med mig ...

 

det var stort

det du gav mig

dina ögon var ett fritt fall varje gång

tack

ta hand om dig

 



Christiania - fristaden

Det är inte för inte som staden inrymmer något så unikt som Christiania. Denna fristad för människor som söker andra värden i livet än det klassiska svenssonlivet. En sådan fristad skulle aldrig kunna existera i Sverige. Det finns så klart också en baksida av Christiania, om än lite mindre negativ nu än för några år sedan. Drogerna. Den goda idéen med ett självförsörjande ekologiskt samhälle där alla delar på allt och ingen äger något har liksom glömts bort och drogerna har kommit i fokus. Synd, på en annars så underbar plats. Den borgerliga regeringen i Danmark försöker en gång för alla att stänga Christiania. "BEVAR CHRISTIANIA"


Sociologisk park :) Christiania Nordyssen - Skynda dig långsamt!


Bevara Christiania!


Ett typ av gammalt fort inne i Christiania.


Obama pryder ett plank mot Christiania.


Fakirskolan i Christiana.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

12 november - Fejksnö

I Södra Bergets backe är man nu i full färd med att lägga ut årets fejksnötäcke.





Vitt, vitt...

Det har varit rena trafikkaoset, snön har kommit. Hela 3 mm eller nått.
Nej jag bara skojade.
Flingorna faller så sakteliga ner mot marken. Människor arbetar och står i men ute är det alldeles öde. Mörkertiden har kommit, det märks. Tröttheten tränger sig på. Solen har inte lyst på många dagar. Hösten har övergått i vinter. November är som maj, fast tvärtom på andra sidan av året. Men nu går det bakåt istället för framåt. Tur att det finns levande ljus och skön musik.
Ett ihärdigt snötäcke biter sig fast i det gröna gräset som minner om sommaren.

Fult och sorgligt

November är en ful och sorglig månad. Inte mycket till ljus och färger. November är som ett svart-vitt gammalt foto. Men det sorgliga och fula kan även vara vackert på något sätt. Den här vyn över ett dimmigt kalhygge är trist. Så trist att det passerar obemärkt förbi. Men det är just det obemärkta man ska uppmärksamma för skönheten finns även i det lilla.





Se bilden också på DeviantArt >>

Min"A" turer :)

Morsan har varit inne och kikat och upptäckt att det stått "Min Turer" i bloggens huvud. Typiskt mig att slarva. Jag är alltid för ivrig när jag ska göra något och allra mest när jag skriver. Det finns säkert en hel del mer slarvfel här :)
Det har även hänt en del gånger på jobbet, att jag och mina kollegor lyckas undvika att korrekturläsa rubriker i trycksaker. En gång lyckades jag ändra i en bildtext i "Våning & Villa" så att det blev jordgubbar i stället för jordglobar.
Haha fasen jag vi skrattade åt detta efteråt. Och det var nog inte bara jag, tidningen distribueras till till 50.000 hushåll. Så räkna med att kanske nästan alla medelpadingar funderat över varför jordgubbar plötsligt blivit så heta inredningsdetaljer.

5 november – Första snön

I hela en halv dag fick vi vinter den 5 november. Det snöade hela eftermiddagen och natten. Men när jag vaknade upp på morgonen var allt borta.


Tillägnat Medelpad

Jag har gjort ett portfolio av en del av mina bilder. Samlingen är främst tillägnad Medelpads natur. Klicka bara på bilder så kommer du dit.

Hösten i bilder

Snart kommer snön och hösten är till ända. Här är det bildspel från i höstas. Njut!!

Längtan till norr

Det är inte svårt att längta till fjällvärlden när man hör musiken och ser bilderna i den här musikvideon.
Den är soundtrack till den norsk/samiska filmen "Kautokeino Upproret". Mari Boine är den största inom samisk musik.
Jag vet inte vad hon sjunger men det är vackert med musiken och de fina naturscenerierna från Sapmi (Samernas land).




Ännu mer samiskt se detta >>

1 november

I helgen tog jag en tur ner mot hälsingegränsen. På väg mot Hassela från Sundsvall finns ett naturreservat på Hästmyrsberget. Det är nästan 500 meter högt och högst upp på toppen kan man faktiskt se björkar som mer liknar de i fjällen än i skogslandet. På toppen ligger ett högt radartorn med rätt spännande arkitektur. Utsikten från toppen är dessvärre inte mycket att komma med. Jag blir lite besviken då jag slås av att jag inte ser något. Jag tar mig istället ut på ett hygge en bit ner och här är utsikten otrolig. Det är berg, sjöar och milsvida skogar så långt ögat kan nå. Åt söder ser man Hälsingland, åt öster havet och norrut mot Medelpad.
Det var en otroligt fin dag så här alldeles i början av november. Ingen snö än så länge. Ca +5 och strålande sol hela dagen. Vid skymningen runt 17-snåret var det fullmåne och jag lyckades ta några bilder på en fin gammal övergiven gård. Kika längst ner.
En liten bäck i den fina granskogen. Solen står lågt numera.
Vackert ljus i skogen.
Rönnbärsblad.
Den vackra utsikten från kalhygget.
Där står jag :)
Storslagen utsikt mot sydost.
Det börjar skymma.
Fullmånen lyser över den öde gården och nejden. Klicka på bilden för att se originalet.

Oktober i Medelpad

Beger man sig på E14 mot Stöde någonstans efter Nedansjö finns ett fint utsiktsberg. Jag hittade det av en ren slump. Jag såg att det fanns en liten väg som svängde ner i skogen, avstängd med stenar. Bilen gick i alla fall att parkera där och till fots gick jag i några kilometer förbi ett övergivet hus och över några ängar. Väl framme slås jag av en hängivande utsikt över Ljungan som här är en stor sjö. Solen bryter igenom en molnig himmel och jag njuter med en kopp kaffe :)

Ljungan


Vackra träd vid Selånger.

Hösten eller vintern kom

Med oktober kom hösten eller som meteorologerna sa, senhösten. Från sommartemperaturer i slutet av september slog det om från ena till andra dagen. Jag hade liksom vant mig att gå klädd i shorts och fick nu, mot min vilja, svida om. :)
Resultatet av varma september. Lupinerna blommar i backen på Södra berget i början av oktober.
Grevebäcksparken. Det är oktober men ser fortfarande grönt och somrigt ut.
Promenad mot Indalsälvens delta i Timrå. Otroligt fina höstfärger dessa dagar i oktober.
Kylig luft mot det varma vattnet. Vacker dimma vid deltat.





Blogg listad på Bloggtoppen.se Blogg Topplista Nätets bästa sajter! Blogglista.se Fotobloggar Bildbloggar Fotobloggar bloggar bloggping
RSS 2.0